korrigering...

Som jag nämnde härromdan så hade jag och lillen haft en diskussion om det här med att bara stanna när man leds tex in från hagen... Tänkte berätta mera om det...

Lillen har nu sen vi tog hem honom bara helt utan anledning stannat när han ska ut från hagen och sen påvägen till stallet och iom att jag till 99 % alltid tar både Sessan och Lillen samtidigt så är det rätt osmidigt när en plötsligt växer fast i marken och bara vägrar... Så i lördags när dom skulle in så fick jag nog, då som många kanske inte vet så har Lillen ett humör som kan liknas en tonåring som gör revolt... Jag ska bara inte... och då kan han bocka, kosparka osv och sånt måste bara ur honom direkt...

Då jag tycker att står man inackoderad ska hästen kunna hanteras av allt och alla typ och det går mina men problemet är att han haft OFF från allt så länge så olaterna växer... Och då är det banne mig min skyldighet som hästägare att få fason på problemet fort så ingen kommer till skada eller det försvårar jobbet för den som leder... Tycker det är det värsta som finns när hästägare bara nochalerar ett problem som andra har med sin häst tex ledningen då får man faktiskt skaffa sig ett eget stall och ta hand om sin häst själv... oj nu kom vi in på ett sidospår man aja tillbaka till ämnet...

Så när jag fått in hästarna så tog jag ut Lillen igen och hade gå kedja (under hakan) och spö... Gick först upp till paddocken just för att känna av honom. Där tvingade jag honom att hela tiden gå framåt och med mig vid bogen... Gjorde halter och ryggningar för att aktivera huvudet på honom innan vi tog den lilla skrittrundan runt stallet. Ena delen har han aldrig gått på och det finns båda brevlådor, stora stenar och massa läskigt men han skulle hela tiden gå framåt och ha mig vid bogen... Gick bra och han bjöd framåt... Men så fort vi gick in på vägen till stallet ( som han går på varje dag) så var det tvär stopp och trotsen kom fram... Han ställde sig först och sen började kosparka...
Gick på honom direkt genom att först backa honom några steg sen ställa mig vid bogen och liksom förra framhanden och smacka på... Svarande han inte på det så petade jag med spöet vid skänkelläge... Och han gick fram... SÅ gjorde jag hela vägen fram till stallet och sen en massa beröm och klapp...

Så efter det har han inte stannat en enda gång varken in eller ut till hagen och börjar han dumma sig igen så gör vi samma sak...
Jag ska poängtera att jag inte på nått sätt var hård mot honom utan bara bestämd och spöet är bara en pekpinna som förstärker mina smakningar och det är ingen ide att gå på honom med spö faktiskt för han blir bara surare då och sparkar ännu mera...

Så så kan en tillsägning ala Mysan se ut...

Även om han oftast är grymt snäll så är det en riktigt humörskille jag har :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0